my hero
Jag vill inte nämna att jag varit i Val Thorens på den senaste tiden. För då har jag det nedskrivet synligt att jag var tvungen att åka hem mitt i resan, tidigare än planerat för att jag bröt foten. Jag åkte hem medan mina vänner festade hela natten, lärde känna nya människor, dansade, drack massa goda drinkar, allmänt gjorde massa skoj..när jag egentligen skulle varit med.
Usch vad det sved, vilket det fortfarande gör.
Det är en av dom värsta känslorna kan jag tala om. Det var som när jag var liten, på helger och kvällar ville jag aldrig gå och lägga mig före min familj för jag var så rädd att jag skulle missa något kul dom skulle göra. Ingen aning vad det skulle vara, men bara känslan av att inte vara inräknad när man egentligen har en gjuten plats!
Det är en resa jag aldrig kommer att få tillbaka, aldrig. Sånt crap.
Ja, pappa, det kunde varit värre, kunde brutit båda benen, blivit förlamad, dött. Ja, jag har tur.
Men det var inte direkt det man tänkte på när man åkte ner för berget i bilen påväg till flygplatsen fyra dagar tidigare än beräknat.
Jag har ialla fall dom bästa vännerna. En av dom pratade med ambulansen två gånger på franska när hon egentligen bara ville svimma av oro. Hon hämtade kryckor, medicin och bara allmänt höll min hand när jag låg och grät för varenda sjuksköterska i Val Thorens. En annan vän fånga mig när jag höll på att svimma påväg hem från sjukhuset. Dom gjorde verkligen allt för mig nere i Frankrike, lagade mat, serverade den, proppade i mig smärtstillande, bäddade ner mig och höll om mig när jag återigen grät.
Hemma i Sverige möts jag av en annan bästa vän som bär på min väska i skolan, öppnar dörrar, tar mat till mig, åker hiss med mig och pallar med mig, bara det är en utmaning när jag är på kryckor!
Världens bästa Anna! Även när hon är skiiitsur, verkligen pissed off så räcker med man killar henne i nacken så gosar hon ihop sig medan smilgroparna förstärks.
Hon skrev på mitt gips idag.
Det var ett tydligt bevis på hur hon är.. "Med eller utan brutet ben så tycker jag om dig jättemycket!" Härligt att höra att man är eftertraktad despite sina åkommor.
Nu ska jag göra något annat produktivt. Vet inte vad. Typ sova eller nått.
PUSS
Usch vad det sved, vilket det fortfarande gör.
Det är en av dom värsta känslorna kan jag tala om. Det var som när jag var liten, på helger och kvällar ville jag aldrig gå och lägga mig före min familj för jag var så rädd att jag skulle missa något kul dom skulle göra. Ingen aning vad det skulle vara, men bara känslan av att inte vara inräknad när man egentligen har en gjuten plats!
Det är en resa jag aldrig kommer att få tillbaka, aldrig. Sånt crap.
Ja, pappa, det kunde varit värre, kunde brutit båda benen, blivit förlamad, dött. Ja, jag har tur.
Men det var inte direkt det man tänkte på när man åkte ner för berget i bilen påväg till flygplatsen fyra dagar tidigare än beräknat.
Jag har ialla fall dom bästa vännerna. En av dom pratade med ambulansen två gånger på franska när hon egentligen bara ville svimma av oro. Hon hämtade kryckor, medicin och bara allmänt höll min hand när jag låg och grät för varenda sjuksköterska i Val Thorens. En annan vän fånga mig när jag höll på att svimma påväg hem från sjukhuset. Dom gjorde verkligen allt för mig nere i Frankrike, lagade mat, serverade den, proppade i mig smärtstillande, bäddade ner mig och höll om mig när jag återigen grät.
Hemma i Sverige möts jag av en annan bästa vän som bär på min väska i skolan, öppnar dörrar, tar mat till mig, åker hiss med mig och pallar med mig, bara det är en utmaning när jag är på kryckor!
Världens bästa Anna! Även när hon är skiiitsur, verkligen pissed off så räcker med man killar henne i nacken så gosar hon ihop sig medan smilgroparna förstärks.
Hon skrev på mitt gips idag.
Det var ett tydligt bevis på hur hon är.. "Med eller utan brutet ben så tycker jag om dig jättemycket!" Härligt att höra att man är eftertraktad despite sina åkommor.
Nu ska jag göra något annat produktivt. Vet inte vad. Typ sova eller nått.
PUSS
Kommentarer
Postat av: Anna
Hej tårar som börjar rinna <33
Postat av: Gun
min lilla stackars tappra tös, du kommer att glömma( eller i alla fall sudda ut det lite) eländet när du fyllt på med någotannat roligt, tror mig , jag är äldre än dig och vet.
Postat av: Gun
Glömde, du har verkligen goa kompisar, det är jag jättetacksam för, puss mamma
Trackback
