nobravery

Jag antar att jag sitter på läktaren till min egen fotbollsmatch. Om min skola hade varit fotbollsmatchen alltså. Jag är sådan som håller mig i bakgrunden har jag kommit fram till. Det är verkligen inte så att jag är blyg och överkörd, det är mer att jag trivs bättre med att se på allt...utifrån. Skolan har aldrig varit något som har varit på liv och död för mig. Det är mer ett sådan sak man måste gå igenom bara, för det har man blivit uppfostrad till. 
När jag kommer till skolan tänker jag mer på vad det är för mat idag, om min bästa vän har blivit frisk igen eller om någon har något skvaller från helgens fest. Jag tänker inte på hur Freud ser på folks psykiska besvär eller hur Anne tänker förklara hur fan man räknar ut derivatan. Det är mer en bi-produkt av att få veta om det är pyttipanna idag eller om det är den gräsliga fisken med tacotäcke. 

Jag tycker dock det är förbaskat kul att få lära sig nya saker, och helt gratis dessutom! I torsdags lärde jag mig vad gallan egentligen gör vid matspjälkningen tex. Okej, man kommer inte långt i vem vill bli miljonär med den kunskapen, men det är dock ett faktum, kunskap, och som min kära fader säger... kunskap är makt.

Min klass är väldigt ambitiös. Det är väldigt kul att se, att ungdomar i 18års åldern ha en sån hunger för kunskap! Då får man lite hopp för världen. För världen behöver smarta människor som kan fixa den. Fast man blir lite fundersam varför man själv inte är lika på, jag förstår liksom inte hur dom orkar ibland att vara så nyfikna och vilja utvecklas. Jag går in och gör vad jag ska göra, gör det relativt bra och resultatet blir ett VG. Och då sitter jag och kämpar bakdelen av mig, men jag är nöjd med min insats. För jag ser hellre att jag mår bra, umgås med mina vänner och har tid för mig själv ibland. Jag vill inte plugga flera timmar om dagen, jag mår inte bra av det. Dessutom så är jag nog inte så teoretisk av mig. Jag blir rastlös om jag sitter ner en timme med en skolbok och ska skriva en rapport. Även om jag bara flytta mig till soffan och kollar tv så är det avslappning för mig och jag är underhållen.

En annan self-discovery är att jag lugn. Visst, jag kan få mina rage blackouts och så.. men då är det för riktiga grejer och inte för att jag missade bussen. Jag koncentrerar min energi på saker som betyder något för mig. Mina vänner har alltid legat nummer ett för mig. När man väl har hittat dom människor som ger en bra energi så ska man hålla fast vid dom. Det gör jag. Jag är riktigt duktig på det. Dom som ger mig dålig energi fokuserar jag lite på om inget alls på. För det är mitt liv och jag som påverkas av den energin och då är det också jag som får bestämma vilken energi jag vill välkomna.

Ett exempel på den braiga energin är när man får ett sms och det börjar med "gumman, jag saknar dig :("... eller när man klagar över att man har brutit en nagel och man får ett sms där det står "aw men hjärtat, då det måste vara kämpigt att vara du". Även om dom inte alltid tar en på allvar, när man har riktiga nagel-problem så finns ändå någon omtanke där. "Stumpan" brukar komma då och då också, det är lite kärt att höra. Man känner sig omhändertagen och omtyckt.

Här har ni något att bita i, mina fem trogna läsare.